Vi prisas Gerdas kinder så, 21
en nyfälld snö med norrsken på?
Jag kinder sett: en dag, som tänder
två morgonrodnader i sänder.

Jag vet ett hjärta, lika ömt 22
som Nannas, fast ej så berömt.
Med rätta prisas du av skalder,
du Nannas lyckelige Balder!

O! att som du jag finge dö, 23
begråten av en trogen mö,
Så öm, så trogen som din Nanna;
hos Hel jag ville gärna stanna.--

Men kungadottern satt och kvad 24
en hjältesång och vävde glad
i duken in den hjältens under
och vågor blå och gröna lunder.

Där växte in i snövit ull 25
de sköldar utav spolat gull,
och röda flögo stridens lansar,
men styvt av silver var vart pansar.

Dock, hur hon väver, dag från dag, 26
får hjälten Fritiofs anletsdag,
och som de blicka fram ur väven,
då rodnar hon men glädes även.